Ser du, det är så mycket som inte får rum om sommarn och hösten och våren, sa hon. Allting som är lite skyggt och lite märkvärdigt. Somliga slags nattdjur och folk som aldrig passar in nånstans och som ingen tror på. De håller sig undan hela året. Och sen när det är lugnt och vitt och nätterna blir långa och alla har gått i ide – då kommer de fram.
Too-ticki, från boken Trollvinter (1957)
Ser du, det är så mycket som inte får rum om sommarn och hösten och våren, sa hon. Allting som är lite skyggt och lite märkvärdigt. Somliga slags nattdjur och folk som aldrig passar in nånstans och som ingen tror på. De håller sig undan hela året. Och sen när det är lugnt och vitt och nätterna blir långa och alla har gått i ide – då kommer de fram.
Too-ticki, från boken Trollvinter (1957)
Den ena flingan efter den andra lade sig på hans varma nos och smälte. Han fångade dem i tassen för att beundra dem en kort sekund, han tittade uppåt och såg dem sjunka emot sig, fler och fler, mjukare och lättare än dun. 'Är det så här det går till,' tänkte Mumintrollet. Och jag som trodde att den växte upp underifrån.
Tove Jansson, från boken Trollvinter (1957)
Om man är död så är man död... Den här ekorren kommer så småningom att bli jord. Och ännu senare växer det träd ur honom där nya ekorrar hoppar omkring. Är nu det så sorgligt?
Too-ticki, från boken Trollvinter (1957)
Nu hörde man nätt och jämnt positivet som spelade längst borta i dalen. Mumintrollet blundade och försökte minnas hur det var när isen flöt ihop med horisontens mörker.
Tove Jansson, från boken Trollvinter (1957)
Jaja, tänkte hon med en suck. Så här är det alltid i deras äventyrsberättelser. Rädda och räddas. Jag önskar att nån nån gång ville skriva om den där som försöker värma hjältarna efteråt.
Too-ticki, från boken Trollvinter (1957)
Jaja, tänkte hon med en suck. Så här är det alltid i deras äventyrsberättelser. Rädda och räddas. Jag önskar att nån nån gång ville skriva om den där som försöker värma hjältarna efteråt.
Too-ticki, från boken Trollvinter (1957)
Jag visste aldrig att du hade ögonbryn, sa Lilla My intresserad. Nu har de blivit vita och du ser mer förvirrad ut än nånsin.
Lilla My, från boken Trollvinter (1957)
Tro mig; det finns ingenting så farligt som att bli en innesittare.
Tove Jansson, från boken Trollvinter (1957)