Även om Tove Jansson är världskänd som mumintrollens skapare gjorde hon också karriär genom att arbeta i stora offentliga utrymmen med väggmålningar och andra verk från 1940-talet framåt. Motiven i Janssons monumentala verk handlade ofta om att undfly krigets hårda verklighet och grymhet - utöver historieberättande skulle verket också underhålla och pigga upp.
Vi har listat Tove Janssons mest kända monumentala verk, många av dem kan du läsa mera om i våra tidigare bloggartiklar.
Glasmålning på Restaurang Tullinpuomi, 1941
Glasmålningarna i Restaurang Tullinpuomi var Tove Janssons första offentliga beställningsverk. Restaurangen som ligger på Mannerheimvägen fick sina hissdörrar färdigt dekorerade år 1941.
Glasmålningar till Apollogatans flickskola, 1944
Några år senare fortsatte Tove Jansson med att skapa glasmålningar, denna gång i fönstren hos Helsingfors flickskola på Apollogatan. I den nuvarande Minervaskolan visas en kopia av Janssons originalverk.
Elektricitet & Vila efter arbetet, 1945
Det första betydande beställningsarbete som Tove Jansson tog emot kom år 1945 av industriföretaget Oy Strömberg Ab som önskade en väggmålning till sin matsal i fabriken i Sockenbacka.
Tove hoppades att hennes arbete skulle hjälpa arbetarna slappna av och målade ett motiv av en vilostund. Beställaren önskade dock någonting med koppling till fabriksarbete, så Tove skapade även en andra målning, Elektricitet.
Väggmålningarna Elektricitet och Vila efter arbetet blev färdiga år 1945 i matsalen i Strömbergs fabrik i Sockenbacka.
Verken avlägsnades från fabriken på 60-talet och presenterades nyligen på Helsingfors Konstmuseum HAM – just nu är dessvärre dessa bilder enda sättet att bekanta sig med verken.
Fest på landet & Fest i stan, 1947
År 1947 beställde Helsingfors stad två stora väggmålningar av Tove Jansson till Helsingfors stadshus i restaurang Kaupunginkellari. Då hon skapade freskerna Fest på landet och Fest i stan år 1947 fanns det verkligen orsak till fest – kriget var över och friheten att dansa och festa hade återvänt.
År 1974 flyttades freskerna till nya utrymmen i Helsingfors svenskspråkiga arbetarinstitut, Arbis. Senare, år 2014, lånade Ateneum målningarna för en jubileumsutställning och Arbis fick istället högkvalitets kopior av ursprungsverken. Efter grundligt restaureringsarbete år 2015 flyttades verken permanent till museiutrymmen i Helsingfors Konstmuseum HAM, så att de i fortsättningen kan förvaras i gott skick.
Sagopanoraman till ett privat daghem, 1949
År 1949 skapade Tove Jansson två sagopanoraman till hamnbolaget Kotka Federations Stevedorings privata daghem. De stora målningarna täckte hela väggar och innehöll rikligt med sagomotiv och muminkaraktärer som Tove skapat med al secco -teknik, med kalkfärg direkt på torr vägg.
Väggmålning till Kotka sjöfartsverk, 1952
År 1952, några år efter målningen i Kotka daghem skapade Tove en till väggmålning i Kotka, denna gång i matsalen i den nuvarande yrkesskolan i Etelä-Kymen. Målningens teman om sjöfart, fyrar och sjöjungfrur gör det uppenbart att den ursprungligen skapades för det dåvarande sjöfartsverket.
Målningen som hänger på matsalens vägg har fått utstå slitage under årens lopp, som resultat av matsalens stolar och matfläckar. Gipsen har lossnat på flera ställen och enligt historievetare har verket innehållit en muminfigur som möjligtvis fallit från väggen då verkets nedre del skadats.
En berättelse från havets botten, 1952
År 1953 anlitades Tove Jansson av Fredrikshamns stad för ett beställningsarbete inför deras 300-års fest. Väggmålningen En berättelse från havets botten föreställer havet och blev klar år 1952 i kabinettet i hotell Seurahuone i Fredrikshamn. En annan målning från samma år presenterar å sin sida Fredrikshamns historia.
Målningar till Domus Academica, 1953
År 1953 skapade Tove Jansson väggmålningar till studentbostäder i Helsingfors Domus Academica och dekorerade hissdörrarna i aulan. Jansson bodde själv i fastigheten på 1940-talet och lämnade efter sitt handavtryck på byggnadens vägg. Här kan du se fler bilder av Janssons verk som pryder utrymmena. I tiderna arbetade också den kända Ilmari Tapiovaara på fastigheten där han b.la skapade Domus-stolen särskilt för utrymmets användning. Hostel Domus Academica verkade på senare dagar som sommarhostell och förnyade sitt brand på våren 2019 – de nu är verksamma under namnet Both Helsinki-hostel.
Fågel Blå, 1953
Med al secco-teknik skapade Tove Jansson väggmålningen Fågel Blå till matsalen i Karis samskola – målningen blev färdig år 1953. Under bilden kan du läsa konsthistorikern Solveig Erikssons historia om hur väggmålningen kom till.
Tove Jansson fick i uppdrag att dekorera matsalen i den dåvarande svenska folkskolans matsal, ritad av Hilding Ekelund. Uppdragsgivare var Karis köping. Väggmålningen är 190 cm hög och 360 cm bred och täcker största delen av matsalens södra vägg. Den har gjorts med seccoteknik direkt på väggen. Jansson har använt närmare 40 olika färgnyanser för att utföra målningen. Färgerna är granna och brokiga, nästan varje detalj skiljer sig från de andra när det gäller färgsättningen och ändå lyckas slutresultatet vara harmoniskt och balanserat, nästan drömlikt idylliskt.
Medan Jansson jobbade med verket bodde hon i skolans kansliutrymmen där hon hade en egen säng. Måltiderna intog hon i matsalen tillsammans med eleverna. Byggmästare Rainer Holmström berättade i en artikel att eleverna hade följt med målningsarbetet med så noggranna ögon att det nästan blev störande. De hängde på gården utanför matsalsfönstren och klättrade upp på fönsterkonstruktionerna så att ljuset inte kom in i matsalen.
Tove Jansson ville göra sin målning så att skolans elever själva kunde leta reda på små detaljer som tilltalade dem. Samma konstverk kunde alltså ge upphov till många olika tolkningar beroende på barnen. Målningen har ingen given bakgrundshistoria, det ges bara antydningar och element som kan tilltala fantasin och bilda en egen individuell historia. Jansson har helt enkelt avbildat föremål och ämnen som hon själv var intresserad av som barn – katt, häst, torn, hav och vattenfall. Med hjälp av komplicerade antydningar har hon skickligt vävt in element från olika sagor i sin målning. Till vänster flyger två fåglar, en gul och en blå, som har gett namn åt målningen. Fågel blå är också titeln på en sagopjäs skriven av Zacharias Topelius. i konsten har en blå fågel ofta använts som symbol för frihet och fantasi.
Själv har Tove Jansson berättat följande om målningens motiv i en artikel i Västra Nyland 31.10.1953, då journalisten velat veta om pojken som somnat vid stenen hållit på med sina läxor. “Var och en har rätt att sova inför det som är otrevligt!” Uttalandet speglar konstnärens humoristiska och humana inställning!
Tove Jansson berättade följande om mumintrollet till vänster: “Mumintrollet på målningen är mycket blygt, därför gömmer det sig bland växtligheten. Trollet byter färg enligt dess känslor och humör. Det är inte så intelligent eller annars begåvat, men ett mycket snällt och trevligt troll”.
Tio jungfrur, 1953
Elsi Borg, Teuva kyrkas arkitekt, beställde en altartavla av Tove Jansson till kyrkan som hon planerade. Efter att ha förberett och planerat arbetet under en hel vår tog det endast en månad för Tove att måla en fem meter bred altartavla direkt på kyrkväggen under sommaren 1953. Tavlan avbildar Matteusevangeliets jämförelse mellan de fem kloka och de fem oförståndiga jungfrurna. Altartavlan Tio jungfrur är den enda altartavlan som Tove målat under sin karriär.
Teuva kyrka är ännu verksam och altartavlan kan beskådas i samband med kyrkobesök.
Fantasia, 1954
Tove Janssons målning till matsalen i Nordiska Föreningsbankens huvudkontor blev färdig i juli 1954 under namnet Fantasia. Föreningsbankens huvudkontor låg på den tiden i Helsingfors på Alexandersgatan 30 och personalens matsal som målningen prydde fanns på sjätte våningen.
Temperatavlan avbildar en tremeters lång lyckogudinna och hör till Konstföreningen Meritas samling. Den finns inte längre på sin ursprungliga plats och är för tillfället inte heller synlig för offentligheten.
Lek, 1955-1957
Mellan år 1955 och 1957 målade Tove Jansson väggarna i trappuppgången till Helsingfors Aurora sjukhus barnpoliklinik med mumintroll som springer upp för trapporna. Baktanken bakom verket Lek var att barnen skulle inspireras av att se lekande muminkaraktärer och möjligtvis glömma bort att de är sjuka.
Under poliklinikens verksamma år räknar man med att en miljon barn och anhöriga beundrat verket i Aurora. Auroras barnavdelning flyttades år 1997 till HYKS Barn och Ungdomssjukhus och år 1998 donerade Kari Petäjä och Maija Poskiparta en kopia av Janssons originalverk till barnklinikens trappuppgång.
I det Nya Barnsjukhuset med mumintema som blev färdigt år 2018 i den före detta barnkliniken har det nu inletts en renovering som räknas bli färdig år 2021. Senare får vi reda på om kopiorna på Janssons ursprungliga verk ännu kan ses.
Finlands första galleri som permanent dedikerat sig åt Tove Janssons konst i Helsingfors Konstmuseum HAM visade under öppningen skisser av Aurora sjukhusets väggmålningar från 50-talet. Tyvärr kan verken inte för tillfället ses på HAM.
Sagomålningar i daghemmet Taikurinhattu, 1984
År 1984 då Tove redan var 70 år målade hon sitt sista monumentala verk i festsalen i Björneborgs daghem Taikurinhattu. Den tredelade väggmålningen visar hur mumintrollen färdas kring Mumindalen i sommar-, vår- och höstväder.
Byggnaden som daghemmet befann sig i planerades av Tuulikki Pietiläs bror och hans fru. Arkitekterna Reima och Raili Pietilä planerade också daghemmets namn så att det skulle hänvisa till Toves bok med samma titel.
Med sina mångsidiga väggmålningar och monumentala verk i offentliga utrymmen hämtade Tove Jansson ljus och färg till ett Finland som återhämtade sig efter kriget mellan 1940-50-talet. Fastän en del av verken är direkt riktade åt barn kan också vuxna hitta olika element som tilltalar dem. Precis som i Tove Janssons muminböcker.