19.03.2018

Tove Janssons Finland är en föregångare inom jämställdhet

När vi i Finland firar jämställdhetsdag till minne av författaren Minna Canth den 19.3 är det lämpligt att fundera på hur jämställdhet syns i Tove Janssons liv och konst. Minna Canth (1844-1897) var en finländsk författare och samhällsaktör vars livsverk var en viktig del av att Finland blev ett föregångsland inom jämställdhet och utbildning.

Värderingarna i muminberättelserna baserar sig på den värld Tove Jansson representerade. Tove Jansson (1914-2001) hörde till en generation kvinnor som var bland de första som hade rösträtt, de tredje i världen och första i Europa. Finland ses fortfarande som ett föregångarland när det gäller jämställdhet och de senaste åren har Finland hört till de länder som presterar bäst på området. Också Moomin Characters, familjeföretaget som Tove och Lars Jansson grundade för att handha rättigheterna kring muminberättelserna, har velat lyfta upp jämställdhet på agendan.

Förra veckan, på Internationella Kvinnodagen, donerade Moomin Characters 300 000 euro till den brittiska välgörenhetsorganisationen Oxfam för att stöda kvinnor och flickor runt om i världen. Med kampanjen Det osynliga barnet ville Moomin Characters bidra till arbetet mot ojämlikhet och extrem fattigdom. Eftersom majoriteten av dem som berörs av extrem fattigdom är kvinnor, fokuserade kampanjen specifikt just på kvinnor och flickor.

Novellen Det osynliga barnet gavs ursprungligen ut i boken Det osynliga barnet och andra berättelser år 1962. Den älskade berättelsen handlar om flickan Ninni som blir osynlig efter att hon har behandlats illa av den tant som hon bor hos. Muminfamiljens omsorg, värme och vänskap gör att hon sakta börjar synas igen. Varje kvinna och flicka borde ha samma rätt som Ninni att hitta sin plats i världen och bli hörd.

Tove Jansson gick sin egen väg

Jämlikhet och tolerans löper som en röd tråd genom både i Tove Janssons liv och muminberättelserna. Alla förtjänar att bli hörda och uppskattade oberoende av kön, ras, religion eller sexuell läggning. För Jansson personligen var också indvidens frihet och möjligheten att gå sin egen väg viktiga värderingar som syns tydligt i hennes muminböcker och -serier.

Homosexualitet var förbjudet i Finland fram till 1971, men trots det levde Tove Jansson tillsammans med sin partner, konstgrafikern Tuulikki ”Tooti” Pietilä från och med 1955 till slutet av sitt liv. Figuren Too-ticki som Pietilä har inspirerat förekommer första gången i boken Trollvinter från år 1957.

Tove och Tuulikki kom som det första kvinnliga samkönade paret till presidentens självständighetsmottagning år 1992, inbjudna av president Mauno Koivisto. Efter det har också andra samkönade par inbjudits till självständighetsmottagningen.

Redan innan Pietilä hade Tove Jansson haft en relation med Vivica Bandler som hon skrev om i boken Trollkarlens hatt från år 1948. Figurerna Tofslan och Vifslan som förekommer i den här tredje muminberättelsen är inspirerade av Tove och Vivica. Enligt många tolkningar är figurernas hemliga språk och den eldröda rubin de bär på en illustration av hur Tove och Vivica måste hålla sin relation hemlig på grund av att homosexualitet var straffbart.

Värderingarna i Tove Janssons muminberättelser är tidlösa och universella och håller därför tidens tand och gläder nya generationer av fans år efter år.

“Även om Tove skrev muminböckerna för barn, beskriver hon i både dem och i sin övriga produktion också sin egen tid för en vuxen publik. Tvärt emot vad som var vanligt på den tiden förverkligade sig Tove som självständig kvinna och gjorde under hela sin livsbana karriär. Samtidigt tog hon på sitt eget sätt ställning till orättvisor i samhället”, säger Tove Janssons brorsdotter Sophia Jansson. ” 

 

Bilder: Moomin Characters

https://www.moomin.com/sv/blog/vandagen-till-ara-det-har-borde-vi-alla-lara-oss-av-muminfigurerna/

https://www.moomin.com/sv/blog/mumins-harmoniska-samlevnad-med-naturen-ar-en-forebild-oss-alla/

https://www.moomin.com/sv/blog/moomin-characters-donerade-300-000-euro-till-forman-flickor-och-kvinnor-runt-om-varlden/

 

Vad tyckte du om artikeln?

Dela artikeln med dina vänner!