Den första Tove Jansson -festivalen ordnas i Stockholm för att framhäva Toves mångsidiga livsverk

Den 7 mars 2020 ordnas världens första Tove Jansson -festival på Fotografiska i Stockholm. Ett begränsat antal biljetter finns att köpa på forlaget.com.

Tove Jansson – bildkonstnären, författaren, visdiktaren, dramatikern och serieskaparen hade ett mod som genomsyrade hela hennes produktion och privatliv. Med en fot i den svenska kulturen och en fot i den finländska skapade hon konst som inspirerar författare och konstnärer än idag. För att fira hennes livsverk arrangeras världens första Tove-festival.

Tove-festivalen arrangeras lördagen den 7 mars 2020 kl. 9.00-20.00 på Fotografiska museét i Stockholm. Biljettpriset är 80 euro / 800 kronor (inkl. moms). Ett begränsat antal biljetter kan köpas här samt i Förlagets monter B08:01 på Bokmässan i Göteborg. I biljettpriset ingår program, lunch och fika.

Bland gästerna syns David Lagercrantz, Anne Holt, Kaj Korkea-aho och Linda Bondestam. Programvärd är Mark Levengood.

Mark Levengood tar tillsammans med inbjudna konstnärer och akademiker publiken med på en svindlande audiovisuell upplevelse med arkivmaterial och diskussioner om bland annat Toves tvåspråkighet i bild och text, hur arvet efter morfar hovpredikanten syns i hennes litteratur, synen på lag och rätt i muminböckerna och Toves arbete inom teatern.

Programmet pågår mellan kl. 9.00-20.00 på Fotografiska museét i Stockholm.

En dag kring verklighet och fantasi, ord och bild i Tove Janssons värld: Program

Kl. 9.00 Välkomstord

Kl. 9.30 Ponera nu att man gör en liten figur… – Illustratören, tecknaren och målaren Tove Jansson.
Tove Janssons gärning som målare och bildkonstnär har ofta hamnat i skuggan av det otroligt populära författarkskapet. Ändå såg hon sig som konstnärligt “tvåspråkig”, bild och text hörde intimt ihop och såväl som författare som konstnär fortsatte hon utvecklas hela livet. Hur förändrades hennes tecknande i takt med att hon började skriva mera och på vilket sätt syns det här i muminböckerna? Hur syns hennes bildkonstbakgrund i hennes senare romaners och novellers språk, där berättandet går alltmer över från bilder till bokstäver? Hur influerar hon dagens illustratörer och kreatörer? Mark Levengood, Karin Mamma Andersson, Linda Bondestam och Jakob Wegelius diskuterar arvet efter Tove Jansson.

10.15 Tove Jansson, guds hedniska barnbarn
Katarina Gäddnäs, Camilla Lif, Janina Orlov och Kaj Korkea-aho diskuterar Mumin och bibeln – Arvet efter morfar hovpredikanten.
Tove Jansson var definitivt ingen religiös männ- iska, men hon kunde sin religionshistoria och det syns i många av hennes böcker – den nyfödda Muminpappan som hittas som Moses i vassen, trollbegreppet och alla hänvisningar till hedniska ritualer i Trollvinter, Sophias och farmoderns diskussioner om Gud, helvetet och dö- den, novellerna om den unga flickan som inte är en till- räckligt god kristen – infallsvinklarna är många. Och vad är egentligen de kvarblivna figurerna i Sent i november som försöker återskapa den frånvarande muminfamiljens livsstil om inte en sekt?

Kl. 11.30 Lunch

Kl. 12.30 Brev till Eva
“Jag hade tänkt mig en bok med vinterkriget och Evas modiga nya liv i Amerika som bakgrund och den skulle illustreras med hennes suveräna fotografier från Haarlem, Manhattan. Sen kom Helen Svensson och sa; hur vore det att koka ner till en novell? Det är inte första gången hon hjälper mig när jag kör fast”.
Detta skrev Tove Jansson i ett brev till Boel Westin 9.3.1998, novellen utkom senare i samlingen Meddelan- de (1998) under namnet Brev till Konikova. Toves tanke väcks till liv under en dag, som en scenisk upplevelse. Skådespelaren och regissören Ida Kronholm läser ut- drag ur Tove Janssons brev till Eva Konikoff, bildsatt med Konikoffs fotografier från Harlem och Manhattan.

Kl. 13.00 … för det fanns inga synder innan lagen kommit till
En diskussion om rätt och fel, lag och rätt mellan Janina Orlov, David Lagercrantz och Anne Holt. Rätt och fel är inga entydiga begrepp i muminberättelserna. Ofta sympatiserar man med dem som brutit mot lagens bok- stav, men som läsaren uppfattar har rätt på det käns- lomässiga planet. Tove Jansson gör också intressanta observationer om vad som händer om man bryter mot sin egen natur, är osann mot sig själv, och vad som händer när naturens jämvikt kommer i obalans.

Kl. 14.00 Fika

kl. 15.00 Tove Jansson – visdiktaren
Tove Janssons bekanta och obekanta vistexter i nya tonsättningar och arrangemang. En stämningsfull konsert med Emma Klingenberg, ackompanjerad av Ralf Nyqvist.

kl. 15.30 Riktiga rosor är bleka mot en handmålad rosenkuliss
Kira Schroeder, Gunilla Jensen, Jakob Höglund och Emma Klingenberg diskuterar Toves verk för teatern och musiken. Efter att Tove Jansson i slutet på 1940-talet introducerades till teaterns magiska värld av Vivica Bandler, förblev teatern en livslång kärlek. Tove skapade både teatermanus, dekorer och vistexter och älskade att föl- ja med repetitionerna av sina verk. En gång stod hon till och med på scenen som bakdelen av ett lejon som ofta skuttade åt motsatt håll än framsidan, då den livsglada dansaren i Tove tog över.
En hurudan Tove möter vi när hennes litteratur överförs till scen och musik och hur var det att arbeta med henne kring dramatiseringar för scenen eller televisionen?

Kl. 16.15 Att skapa film av en stor ikon
En filmdiskussion mellan Mark Levengood, Andrea Reuter, Zaida Bergroth och Catharina Nyqvist-Ernrooth. Det finländska produktionsbolaget Helsinki-filmis dramafilm “Tove” har premiär hösten 2020. Hur är det att göra film av en sådan ikon som Tove Jansson är i Finland och Sverige? Hur väljer man vilka delar av hennes osannolikt händelserika liv och stora produktion som skildras, och vems tolkning ska man lita på, då alla har sin egen bild av den stora idolen? Vi möter producentet, regissören och scenografen som öppnar upp processerna. Vi får bland annat veta hur filmskaparna tänkte vid castingen, hur de gjort för att göra Toves mångsidiga produktion rätta och hur det hela kommer att se ut.

Kl. 16.45 Avslutningsord Sophia Jansson och Mark Levengood

kl. 17.30 Mingel och musik med bandet WHAT¿
Mårten Westö (sång, bas, gitarr, munspel) tvingades redan som åttaåring ackompanjera sin storebror Kjell på ukulele när brodern ville spela 20-minutersversioner av Beatles ”Obladi oblada”. Till vardags är han författare och översättare. Kjell Westö (gitarr) skaffade sitt första instrument när Ulf G Åslunds gitarrskola visades i finsk TV år 1974. Kjell är författare precis som sin bror Mårten. Peter Halén (sång, bas, gitarr) framförde redan som 12-åring The Shadows ”Apache” tillsammans med sina klasskamrater Christian och Tony under läroverkets morgonsamling. I det civila jobbar Peter inom bankvärlden. Henrika Andersson (sång, piano) lärde sig redan som barn att sjunga franska chansoner. Det gjorde hon för att överrösta sina vänsterföräldrar och deras vänner när de skrålade sina kampsånger. Henrika är utbildad skådespelare, men är numera framför allt författare, regissör och läsambassadör. Bengt Thorson (sång, piano, bas) har vandrat en lång väg, från uppväxten i Göteborg via teaterskola i Paris till livet som omtyckt barnläkare i Helsingfors. Bengt har en skådespelarkarriär bakom sig, och precis som flera andra i bandet spelar han åtskilliga instrument. Tapani Jämsen (trummor) är den enda i bandet som arbetat som yrkesmusiker. ”Tapsas” musikerkarriär inföll huvudsakligen under det glada 1980-talet, vilket gjort honom allergisk mot stora axelklaffar, syntetisatorer och trummaskiner.

Tove_Festival_Poster